La bibliothèque numérique kurde (BNK)
Retour au resultats
Imprimer cette page

Svensk-Kurdiska Kontakter under tusen år


Auteur :
Éditeur : Apec förlag Date & Lieu : 2000-01-01, Stockholm
Préface : Pages : 272
Traduction : ISBN : 91-89014-62-6
Langue : SuèdoisFormat : 135x205 mm
Code FIKP : Liv. Sue. Ala. Sve. 4574Thème : Général

Présentation
Table des Matières Introduction Identité PDF
Svensk-Kurdiska Kontakter under tusen år

Svensk-Kurdiska Kontakter

Rohat Alakom

APEC


Författaren Rohat Alakom (född 1955) är från den turkiska delen av Kurdistan. Efter sin högskoleutbildning reste han till Tyskland och bodde i Frankfurt am Main i två år. Därefter flyttade han till Sverige och har sedan 1983 bott i Stockholm. Rohat Alakom har hittills författat ett tiotal böcker på kurdiska och turkiska.

Dessutom har Rohat Alakom skrivit många artiklar i olika kurdiska tidningar och tidskrifter. Föreliggande bok är Rohat Alakoms första verk på svenska och handlar om svensk-kurdiska förbindelser från vikingatiden till 1950-talet. I boken, som har en populärvetenskaplig uppläggning, ingår ett femtiotal historiska bilder.



Ur förordet:
...en spännande resa genom tiden. Författaren har fört samman många olika faktatrådar och vävt en svensk-kurdisk ”kunskapsmatta” med gedigen lyster.

Den här boken får oss att förstå att Kurdistan är närmare i Sverige än de flesta av oss har insett.

 



FÖRORD


Den här boken av Rohat Alakom är det slutliga resultatet av en imponerande och grundlig forskning. Under många år har Rohat Alakom, trots begränsade resurser, med tålamod och envishet granskat mängder av tryckta och otryckta svenska källor. Till synes outtröttlig redovisar författaren etnografiska och arkeologiska föremål, arkiv, skrivelser, dagböcker, gamla bleknade fotografier, gulnade artiklar och beskrivningar av dyrbara prydnadsmattor från Senne, Bidjar och Gerus, vilka alla har något att berätta om kontakter mellan Sverige och Kurdistan.

Rohat Alakom börjar med vikingatiden då våra förfäder under sina härjningståg utmed de ryska floderna på 900-talet så småningom seglade längs Kaspiska havets kuster och mötte en högtstående muslimsk statsbildning som de kallade Särk- land eller Sidenland. Vikingar brände och plundrade den av bl.a. kurder befolkade staden Berdaa. Uppgifterna om denna burdusa form av kulturkontakt har lämnats av experten på vikingarna i österled, f.d. antikvarien vid Statens historiska museum i Stockholm, T. J. Arne, som har mer att berätta om kurder och vikingar i samma avsnitt.

Vidare återger Rohat Alakom en skrivelse till ottomanske sultanen från Karl XII, där för första gången ordet ”Kurdistan” förekommer i svenska källor (det är att beklaga att sultanen och hans efterföljare inte då lade det geografiska begreppet ”Kurdistan” på minnet; det hade besparat kurderna många lidanden och turkarna många problem).

Boken är en spännande resa genom tiden och Rohat Ala- kom bjuder läsaren på oväntade upplevelser: Han låter oss möta svenska geografer, tidigare resenärer, journalister, diplomater, militärer, språkvetare, författare, orientalister och missionärer vilka alla haft kurdiska kontakter. Ett av de märkliga livsöden som Rohat Alakom skildrar är Sleman Alexander Knutas, som föddes i byn Tonstra i turkiskaKurdistan. Han tvingades lämna sin by som sjuåring, då han tillsammans med syskon och föräldrar sprang för livet med ryttare i hälarna. Resten av familjen omkom under svåra strapatser, men Sleman överlevde och adopterades så småningom av svenskbybor i Ukraina. Han var en av de 881 gam- malsvenskbybor som 1929 utvandrade till Sverige.

Sleman Alexander Knutas slog sig ner på Gotland, där han levde under resten av sitt liv. Även i Sverige kände han sig många gånger som en rotlös människa. Rohat Alakom återger ett citat från Knutas, som försökt få kontakt med sin kurdiska födelseby men misslyckats: ".. .sitt ursprung springer man aldrig ifrån och i Sverige har jag många gånger fått lida för det." Rohat Alakom har ägnat ett särskilt kapitel åt svensk mission som är av intresse även för icke troende. Här redogörs nämligen för det otacksamma och osjälviska sociala och religiösa arbete som manliga och kvinnliga svenska förkunnare utförde i Kurdistan under slutet av 1800-talet och framåt, ofta under svåra strapatser. Förutom muslimer omfattade missionsverksamheten även jesidkurder som ofta kallas ”djä- vulsdyrkare”. Avsikten med kurdmissionen var densamma som då vikingar skulle kristnas - att pacificera vilda råskinn.

Men turkarnas blodiga övergrepp och massakrer mot kurder samt armenier upprörde Nils Fredrik Höijer, missionären som lärt sig de kurdiska dialekterna. Han reagerade mot orättvisorna, och i sin förkunnelse uppmanade Höijer kurder och armenier att bilda en gemensam frihetsfront mot turkarna. Det var ett obekvämt budskap som ledde till skarp kritik från överhet och diplomater. Läs mer i kapitlet om de svenska kurdmissionärerna.

En central gestalt i boken är en känd och uppskattad profil i sekelskiftets Stockholm, general Cherif Pascha, den ottomanska envoyén med den ståtliga hållningen och det vinnande sättet, lätt att känna igen på sin stora mustasch, röda fez och granna uniform med många ordnar. Rohat Alakom visar att Cherif Pascha, som betraktades som en lustig prick i Stockholms societetsliv, i själva verket var en kurd med stora planer såväl för Turkiet som för Kurdistan.

Envoyén hade ofta företräde hos kung Oscar II, ty med hänvisning till hotet från Ryssland planerades en pakt mellan Turkiet och Sverige. Samtidigt hade Cherif Pascha kontakt med den hemliga oppositionen mot den korrupte sultanen i Turkiet och tvingades därför lämna sin ambassadörspost i Stockholm. Efter första världskriget och det Osmanska rikets upplösning blev Cherif Pascha kurdernas talesman vid fredsförhandlingarna i Sévres 1920 och lyckades nästan föra Kurdistan fram till politiskt oberoende. Tyvärr svek stormakterna sina löften om självständighet åt kurderna.

Spännande är berättelsen om hur Rohat Alakom lyckas spåra upp porträttmålaren Axel Jungstedts försvunna paradmålning, som visar hur den svenske konungen Oscar II i full uniform efter en militärövning i norra Skåne 1899 dekorerar sin vän Cherif Pascha, för dagen i full turkisk militärmundering med vita handskar, värja och svart fez. Den återfunna målningen är bara en av de många detektivbragder som den tålmodige Rohat Alakom genomfört för att kunna sammanställa denna unika faktasamling.

Vad som gör boken extra värdefull är de omfattande litteraturförteckningarna för varje sakområde samt de många nothänvisningar där intresserade kan få ytterligare information. Rohat Alakom har fört samman många olika faktatrådar och vävt en svensk-kurdisk ”kunskapsmatta” med gedigen lyster.

Landet Kurdistan finns inte på dagens politiska karta. Kurderna delar polackernas öde, då deras hemland under 1700- talet flera gånger utplånades politiskt och delades mellan Preussen, Österrike och Ryssland. I dagens Kurdistan har kurderna blivit andra klassens medborgare och diskrimineras av turkar, syrier, iranier, irakier och ryssar. Kurdistan är ockuperat och den kurdiska civilbefolkningen står inför valet att assimileras eller gå under. Men ”Kurdistan" lever i medvetandet hos mer än tjugo miljoner människor, den största etniska folkminoriteten i världen som ännu inte har någon egen stat.

Författaren Rohat Alakom kommer från Ararat-området i den turkiska delen av Kurdistan, som han måste lämna 1978. Han är i dag förbjuden att återvända till sin födelseby och kan inte besöka sina föräldrar. Trots många svårigheter har han skrivit ett tiotal böcker på kurdiska och turkiska. Den här boken, som är hans första på svenska, får oss att förstå att Kurdistan är närmare i Sverige än de flesta av oss har insett.

Olof G Tandberg
Bergianska trädgården
Stockholm i oktober 1998

Olof G Tandberg har varit generalsekreterare för svenska Unesco- rådet och utlandssekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien. Som kulturgeograf har han sedan länge intresserat sig för etniska minoriteter och var 1966-1970 grundande styrelsemedlem av den svenska kurdkommittén.



Till Sinem och Besna

Inledning
Historien om de första svensk-kurdiska kontakterna går ända tillbaka till vikingatiden. Ett stort antal svenska resenärer har av skilda anledningar varit i olika delar av Kurdistan. Med tiden kom svenskarna att lära känna kurderna närmare. Det finns mycket i tryckta och otryckta källor om direkta eller indirekta kontakter mellan svenskar och kurder. De arkeologiska och etnografiska föremål som förts från Kurdistan till Sverige vittnar också om dessa historiska kontakter.

I svenska bibliotek, arkiv och museer finns det olika slag av skriftligt material som direkt berör kurder eller där dessa nämns i korthet. De konsulatsrapporter som sändes till Sverige från länder med kurdiska minoriteter bevaras i Riksarkivet. Där finns hundratals rapporter som handlar om kurder.

När vi granskar svensk press ser vi att viktiga kurdiska nationella rörelser även behandlas i detta material. Under åren 1925-1940 började Sveriges största dagstidningar publicera artiklar om läget i Kurdistan. Några svenska författare och konstnärer hämtade sina motiv från Kurdistan. Under tiden översattes också verk från olika språk till svenska som rör kurderna och deras land. Det har förekommit en del intressanta litterära, konstnärliga och kulturella kontakter mellan de båda folken under flera decennier.

....




Fondation-Institut kurde de Paris © 2024
BIBLIOTHEQUE
Informations pratiques
Informations légales
PROJET
Historique
Partenaires
LISTE
Thèmes
Auteurs
Éditeurs
Langues
Revues