|
FÖRORD
Den första delen av denna monografi om kurderna är en beskrivning av deras historia och kultur, samt av deras situation i hemländerna. 1 beskrivningen av den historiska och politiska bakgrunden har författaren tagit sin utgångspunkt i ett kurdiskt perspektiv på utvecklingen och situationen i hemländerna, samtidigt som han givetvis har eftersträvat en så objektiv beskrivning som möjligt av ett antal både emotionellt och politiskt laddade situationer och skeenden.
Det bör understrykas att användandet av begreppet Kurdistan, liksom överhuvudtaget användandet av termer och beskrivningar, som kan uppfattas som politiska ställningstaganden. inte nödvändigtvis representerar invandrarverkets eller pä annat sätt en svensk officiell syn på de politiska förhållandena.
Den del av monografin, som beskriver den historiska och politiska bakgrunden, skrevs färdigt under sommaren 1983. Sedan dess har ett antal viktiga händelser ägt rum, men det har inte varit möjligt att låta manuskriptet genomgå kontinuerliga revideringar. Det bör nämnas här att en i Kurdistan belägen nordlig front har öppnats i kriget mellan Iran och Irak. I den irakiska delen av Kurdistan har de båda huvudriktningarna inom den kurdiska gerillarörelsen utvecklat allianser med olika bundsförvanter på den iranska sidan av gränsen. Således har Talalpanis PUK nu ett nära samarbete med Ghassemlous KDP-Iran, medan det irakiska KDP lett av Barzanis söner etablerat ett samarbete med Khomeiniregimen. I Turkiet, slutligen, har ett av militären noga regisserat och kontrollerat allmänt val hållits, vilket lett till bildandet av en civil regering. Någon politisk förändring av betydelse för föreliggande skrift har dock inte kunnat noteras.
I arbetet med monografin har en viktig roll spelats av den referensgrupp, som hjälpt författaren i arbetet. Ett varmt tack för deras deltagande och många råd, synpunkter. förslag och konstruktiva kritik riktas därför till gruppens fyra kurdiska medlemmar: Bahktiar Amin (Irak), Ebrahim Djourabcki och kollegor (Iran), Novin Harsan (Syrien) och Ferda Turan (Turkiet).
Många andra personer, kurder och svenskar, har på olika sätt bistått både författaren och redaktören i arbetet med monografin. Det vore ogörligt att räkna upp dem alla men på detta sätt vill vi framföra vårt kollektiva tack.
Monografin innehåller en omfattande käll- och litteraturförteckning till hjälp för dem, som vill sätta sig djupare in i den kurdiska frågan. Ett viktigt källmaterial för monografin har varit ett manuskript författat av Memo Yetkin på uppdrag av socialstyrelsen. Manuskriptet är ett arbetsmaterial men kan rekvireras av intresserade personer från socialstyrelsen.
Torshälla och Norrköping, januari 1984
Alar Kuutmann (författare)
Lars-Gunnar Eriksson (redaktör, SIV)
Land och folk
Kurd - vem är det?
Rubrikens fråga kan givetvis formuleras om vilken språkgrupp som helst men har en alldeles speciell relevans när det gäller det kurdiska folket. Ty officiellt existerar inga kurder i Sverige eller i något annat immigrationsland. Kurderna är registrerade som turkiska, syriska, irakiska eller iranska medborgare beroende på vilken nationalitet som står angiven i hans/hennes pass. I det land där majoriteten av kurderna lever. Turkiet, existerar de officiellt sett överhuvudtaget inte. 1 Turkiet finns enligt myndigheterna bara turkar, fast en del är mindre värda och kallas då för bergsturkar. I de andra tre "hemländerna» erkänns i varierande grad kurdernas existens och rätten att leva som kurder. En annan fråga som ofta ställs är om kurderna någonsin haft ett eget land. Svaret är, om man med land menar en nationell stat i modern mening och under en längre tidsperiod, nej. Om man däremot med »land» avser ett landområde befolkat med ett etniskt besläktat folk har Kurdistan, »kurdernas land», existerat som sådant i tusentals år.
Om man med »land» avser statsbildningar vid olika tillfällen under olika epoker så har det i vad som kallas Kurdistan, precis som i t ex Tyskland och Italien under medeltiden, funnits mer eller mindre självständiga kungar och furstendömen. Om man med »land» me/iarav grupper kontrollerade områden i strid mot den centrala makten så kan historien uppvisa flera exempel på kurdiska stater.
Varför finns det då ingen nationell stat kallad Kurdistan ...
| 
