La bibliothèque numérique kurde (BNK)
Retour au resultats
Imprimer cette page

Den Kurdisk - Irakiska Konflikten


Éditeur : Kitabiat Date & Lieu : 1988, Uppsala
Préface : Pages : 140
Traduction : ISBN : 91-86834-19-3
Langue : SuèdoisFormat : 145x205 mm
Code FIKP : Liv. Swe. Kha. Kur. N°1285Thème : Général

Présentation
Table des Matières Introduction Identité PDF
Den Kurdisk - Irakiska Konflikten

Den Kurdisk - Irakiska Konflikten

Khalid Khalid-Kochi

Kitabiat


Kurdistan betyder kurdernas land. Kurdistan som ett begrepp användes på 600-talet när kurderna var under arabiskt herravälde.
Kurdernas existens omnämns i en sumerisk inskription från andra årtusendet f.Kr.3

"Kurderna anses också vara ättlingar till mederna, som erövrade Niniva från assyrierna år 612 f. Kr. och grundade ett starkt kejsardöme."4

"Newroz" är den kurdiska nationaldagen som kurderna firar den 21 mars varje år. De tänder eldar på bergen. Detta symboliserar kurdernas lycka. "Newroz" betyder den nya dagen på det nya året då våren börjar. Den kurdiska nationen firar "Newroz" sedan den kurdiske hjälten Kawa, som var smed, mördade diktatorn Dahak som förtryckte kurderna fram till år 612 f.Kr.
Islam erövrade Kurdistan först ...



FÖRORD


Den kurdiska frågan i Irak anses som en konflikt mellan stat och nationalitet. Maktrelationerna har påverkats och påverkas alltjämt av de internationella relationerna i Mellanöstern.

Att erkänna ett folks existens och dess rättigheter i ett land, är inte bara en humanistisk utan också en politisk och strategisk fråga. I Irak erkänner staten den kurdiska nationaliteten och en del av dess rättigheter, vilket framgår av landets författning av den 16 juli 1970, art. 5b :

"Det irakiska folket består av två huvudsakliga nationaliteter: den arabiska nationaliteten och den kurdiska nationaliteten.

Författningen erkänner de nationella rättigheterna för det kurdiska folket och de legitima rättigheterna för alla minoriteter inom Iraks gränser."1

Dessa rättigheter existerade dock praktiskt taget inte efter den s.k. autonomilagen från mars 1974.

Sverige har tagit emot allt fler kurder från Mellanöstern, bl. a. Irak, under det senaste årtiondet. De flesta anses som politiska flyktingar och detta innebär faktisk ett politiskt ställningstagande från svensk sida.

Sveriges riksdag diskuterade den kurdiska frågan den 18 november 1981.2

För att kunna analysera den kurdiska konflikten bör man förstå de historiska och kontextuella argumenten, konfliktdefinitionen och hur långt konflikten har gått, samt inre och yttre begränsande faktorer. Till slut analyseras olika lösningsförslag; om de bygger på upplösning, kompromiss eller s.k. kohandel. Vilken lösning föredrar man och varför?

Jag har presenterat en sammanfattning av den här analysen för institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet 1986.

Jag vill varmt tacka E. Carlberg som generöst granskat denna skrift.



I Det Historiska Argumentet

Kurdistan betyder kurdernas land. Kurdistan som ett begrepp användes på 600-talet när kurderna var under arabiskt herravälde.

Kurdernas existens omnämns i en sumerisk inskription från andra årtusendet f.Kr.3
"Kurderna anses också vara ättlingar till mederna, som erövrade Niniva från assyrierna år 612 f. Kr. och grundade ett starkt kejsardöme."4

"Newroz" är den kurdiska nationaldagen som kurderna firar den 21 mars varje år. De tänder eldar på bergen. Detta symboliserar kurdernas lycka. "Newroz" betyder den nya dagen på det nya året då våren börjar. Den kurdiska nationen firar "Newroz" sedan den kurdiske hjälten Kawa, som var smed, mördade diktatorn Dahak som förtryckte kurderna fram till år 612 f.Kr.

Islam erövrade Kurdistan först år 636 e. Kr. Fr. o. m. 1000-talet invaderade olika mongoliska stammar Kurdistan. Sedan kom osmanerna. År 1514 delades Kurdistan för första gången mellan de persiska och osmanska rikena. Rikena undertecknade ett s.k. Aridrum-avtal år 1639, som praktiskt taget delade Kurdistan i två delar.

Den 31 maj 1847 lämnade Persien staden Sulay-mania till den osmanska riket enligt Aridrum II-avtalet.
Storbritannien, Frankrike och Ryssland undertecknade den hemliga Sykes-Picot-överenskommelsen den 16 maj 1916. Detta förhållande avslöjades av Sovjetunionen efter oktoberrevolutionen. Enligt överenskommelsen beslutade Storbritannien och ...

 




Fondation-Institut kurde de Paris © 2019
BIBLIOTHEQUE
Informations pratiques
Informations légales
PROJET
Historique
Partenaires
LISTE
Thèmes
Auteurs
Éditeurs
Langues
Revues