La bibliothèque numérique kurde (BNK)
Retour au resultats
Imprimer cette page

Hörru’du


Auteur : Mahmut Baksi
Éditeur : Författares Bokmaskin Date & Lieu : 1976, Stockholm
Préface : Pages : 128
Traduction : ISBN : 91 7328 063 1
Langue : SuèdoisFormat : 115x190 mm
Code FIKP : Liv. Swe. Bak. Hör. N° 927Thème : Général

Présentation
Table des Matières Introduction Identité PDF
Hörru’du

Hörru’du

Mahmut Baksi

Bokmaskin

I Sverige:
Först kommer Kungen ...
Sedan kommer Kapitalisterna
Sedan kommer Byråkraterna
Sedan Kommer Ingenting
...

Sedan kommer Arbetarna!..
Sedan kommer Hundarna
Sedan Kommer Ingenting
...

Sedan kommer Utlänningarna!..

Mahmut Baksi



REFORMISMEN

Det finns en stad i Turkiet som heter Kayseri. Människorna från Kayseri är mycket originella, anser man i det övriga Turkiet. De som kommer därifrån tänker på ett alldeles speciellt sätt, sägs det.

I Kayseri använder man, som överallt i Turkiet, åsnor som dragdjur. Och det finns väldigt gott om åsnor i Kayseri. Åsnor äter som bekant gräs. På vintern får de halm. Men det tycker inte åsnor särskilt mycket om. De vägrar helt enkelt att äta halmen.

Men Kayseriborna är klokare än sina åsnor. Äter inte åsnorna halmen dör de och Kayseriborna har inga dragdjur längre. Därför sätter de gröna glasögon på åsnorna på vintern. Då blir halmen grön och åsnorna äter den med god aptit som om det vore gräs.

Kayseribornas åsnor är de nöjdaste och mest arbetsvilliga åsnorna i hela Turkiet.


Är Sverige Bäst i Världen?

Är Sverige bäst i världen? Visserligen är det sant att Sverige nästan har den högsta levnadsstandarden i världen. Att det mesta här i Sverige hör till det modernaste och mest välutvecklade som finns vad det gäller materiella ting. Att våra bostäder är försedda med badrum, värme och välutrustade kök, att våra affärer svämmar över av varor, att våra gator är fyllda av bilar och våra vardagsrum alla innehåller en teveapparat. Man svälter inte ihjäl i Sverige.

Men välfärdssamhället har en baksida, som också de ansvariga myndigheterna är medvetna om: arbetslöshet, alkoholism, psykiska sjukdomar, utslagning ur arbetslivet på grund av ålder, sjukdomar och bristande lönsamhet.

Den svenska välfärden har kostat folkhemmets invånare en del. Många har bara upplevt dess fördelar och jämför dagens Sverige med gårdagens. Jämförelser som alltid blir till det bättre. Andra har ännu inte fått smaka på det goda livet och kommer heller aldrig att få göra det.

För en invandrare i Sverige måste dessa skillnader sticka i ögonen. Sverige förblir inte heller det drömland man kanske längtat efter, när man levt här en tid som diskare, industriarbetare eller soci-6 alvårdstagare, som väntar på arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Man har arbete, mat och bostad. Man förföljs inte för sina politiska åsikters skull. Men räcker det?

Skulle man inte kunna begära mer av ett av världens rikaste länder, som haft fred i över 150 år?

Jämför inte Sverige med andra länder, säger Mamhut Baksi, som bott här i nästan fem år. Jämför Sverige med Sverige. Titta på Sverige med kritiska ögon och se hur det egentligen är och hur det skulle kunna vara med alla sina resurser!

Mahmut Baksi kom hit i maj 1971 från Västtyskland, där han bott i åtta månader. Han tvingades lämna Turkiet eftersom han som kurdisk författare propagerat för ett fritt Kurdistan och skrivit böcker om den kurdiska frågan.

I mars 1971 tog en militärregim makten i Turkiet. Hela den turkiska och kurdiska oppositionen med dess fackliga och politiska ledare, författare och intellektuella fängslades och dömdes till långvariga straff. Många torterades svårt i de turkiska militärfängelserna.

När militär juntan föll och socialdemokraten Bulent Ecevit blev premiärminister i januari 1974 utfärdades amnesti för alla politiska fångar. Den 5 juli 1974 öppnades fängelserna och tusentals politiska fångar blev fria. De som levt i exil under militär juntan återvände hem. Men de politiska fångar som dömts for rebellverksamhet släpptes inte.

Att skriva och tala om den kurdiska fra-gan är också fortfarande förbjudet i Turkiet. Mahmut Baksi har därför inte kunnat återvända till Turkiet. Han har inte fått amnesti och har femton års fängelse att vänta för böcker som publicerats i Sverige på turkiska och svenska om den kurdiska frågan.

Han bor alltså i Sverige sedan fem år tillbaka och tittar på Sverige med en invandrares kritiska ögon. Boken Hörru du” skrev han vintern 1973—74 efter två och ett halvt år i Sverige. Den har nyligen publicerats i Turkiet. Det turkiska originalet har översatts via dålig engelska till svenska och säkert förlorat mycket av sin skärpa på detta. Kvar finns den polemiska kritiken av Sverige, de ensamma människornas land, socialdemokratei -nas vackra folkhem, där kapitalet fortfarande efter fyrtio års socialdemokratiskt regerande har makten.

Som svensk ser man inte på samma sätt på Sverige som en invandrare. Det kan därför vara nyttigt att ta av sig de nationella skygglapparna någon gång och försöka låta bli att bli förbannad när en invandrare vågar kritisera Sverige. Vem har för resten sagt att Sverige är den bästa av världar?

Elin Clason



De Hemlösa

Jag befinner mig på Berlin Bahnhof Zoo. Det är en timme kvar tills Stockholmståget ska gå. Vi står och pratar om förtrycket i Turkiet. Vi lyssnar efter ljuden från Ankara. Den turkiska fascistiska borgarklassen mördar människor där precis som Hitler gjorde. De skjuter ständigt ner våra kamrater på gatorna. De flesta av oss sitter i fängelse. Några har lyckats ta sig ur landet. Kampen fortsätter man mot man. Det är en strid mellan gammalt och nytt. Den oundvikliga konfrontationen mellan kapital och arbete blir allt tydligare i Turkiet.

Ja, jag befinner mig på Bahnhof Zoo i maj månad 1971. Förkrympta skuggor förföljer oss. Ankara ligger framför oss som en skugga. Ankara finns i Berlin. Ankara finns inom oss. Vi fortsätter att prata, förtvivlade och sorgsna. Plötsligt exploderar ett folkupplopp mitt framför oss. En enorm människomassa väller fram. Folk springer, folk ramlar omkull, folk skriker, folk trängs. Batonger, slag, sparkar och knytnävar. Höga skrik ekar mellan Bahnhof Zoo’s ...




Fondation-Institut kurde de Paris © 2019
BIBLIOTHEQUE
Informations pratiques
Informations légales
PROJET
Historique
Partenaires
LISTE
Thèmes
Auteurs
Éditeurs
Langues
Revues