Om Kurder
Alar Kuutmann
Pocket
”Allah straffar människorna med tre plågor: Gräshoppor, råttor och kurder”. (Arabiskt ordspråk)
”Kamelen är inget djur och araben ingen mänsklig varelse” (Kurdiskt ordspråk)
Det finns mellan 14 och 20 miljoner kurder i världen. Det kurdiska folket bor huvudsakligen i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. En mindre grupp lever i Sovjetunionen. De citerade ordspråken är en betecknande illustration till relationerna mellan kurderna och majoritetsbefolkningen i dessa länder.
I Turkiet förnekas kurdernas existens - de benämns bergsturkar och det kurdiska språket är förbjudet. I Iran, Irak och Syrien för kurderna en väpnad kamp för regionalt självbestämmande. Härifrån kommer en växande ström av flyktingar, framför allt till grannländerna men också till Västeuropa och Sverige.
”Om kurder” som är den andra utgåvan i Invandrarverkets nya serie minoritetsmonografier, beskriver det kurdiska folket, dess historia och kultur och den politiska utvecklingen fram till slutet av 1983. Boken behandlar också de cirka 5000 kurderna i Sverige, deras situation och levnadsförhållanden i exilen. Innehållsförteckning
Förord / 7
Land och folk / 9 Kurd vem är det? / 9 Landet Kurdistan / 10
Den historiska och politiska Bakgrunden / 15 Historien / 15 Kurdernas härskare / 20 Kurderna i Turkiet / 22 Kurderna i Irak / 33 Kurderna i Iran / 39 Kurderna i Syrien / 45 Kurderna i Sovjetunionen / 48 Kurderna utanför Kurdistan / 49 Kurderna och andra minoriteter / 53 Kurderna och omvärlden / 53 Problem inom den kurdiska rörelsen / 57
Dagens politiska situation / 60 Iran / 60 Irak / 63 Turkiet / 66 Syrien / 68
Social och ekonomisk struktur / 70 Religion / 87 Språk / 91 Kultur / 98
Bakgrundsinformation / 114 Baath / 114 Barzani / 116 Sunni-Shia / 119
Kurderna i Sverige / 121 När kom de? / 121 Vilka är de? / 123 Var finns de? / 125
Kurderna i fyra kommuner / 126 Uppsala / 126 Göteborg / 136 Hemspråket - en kommentar / 143 Flyktingspionage på irakiska kurder / 145 Botkyrka / 146 Tensta-Rinkeby / 156
Kultur, organisationsliv och press / 162 Sivan / 162 Kurdiska författare i Sverige / 164 Ett riksförbund skapas / 165 Två riksförbund / 168 Press / 170
Den Kurdiska frågan i Sverige / 172 Den svenska riksdagen / 172 Svenska solidaritetsorganisationer / 173 Flyktingmottagande / 174
Arbetsmarknaden / 179 »Musa» - industriarbetare / 179 Sardar Kadir – växtforskare / 180 Utbildning och arbete / 183
Familjen / 190 Mannen / 191 Kvinnan / 192 Barnen / 198
Framtiden för Kurderna i Sverige / 201
Röster / 205 Serefxan Ciziri, kurd från Turkiet och verksam som familjepedagog i Botkyrka / 205 »Serxwebun», en turkisk kurd från Konya / 214 »Beriwan», en kurdisk kvinna från Turkiet / 219 Den iranska kurden »Reza» / 226 En kurdisk familj från den irakiska delen av Kurdistan / 232 Den turkiske kurden Brindar / 238
Bilagor / 241 Kurdiska organisationer och solidaritetsgrupper i Sverige / 241 Källor / 242 Litteraturlista / 245 Rekommenderad läsning / 253
FÖRORD
Den första delen av denna monografi om kurderna är en beskrivning av deras historia och kultur, samt av deras situation i hemländerna. 1 beskrivningen av den historiska och politiska bakgrunden har författaren tagit sin utgångspunkt i ett kurdiskt perspektiv på utvecklingen och situationen i hemländerna, samtidigt som han givetvis har eftersträvat en så objektiv beskrivning som möjligt av ett antal både emotionellt och politiskt laddade situationer och skeenden.
Det bör understrykas att användandet av begreppet Kurdistan, liksom överhuvudtaget användandet av termer och beskrivningar, som kan uppfattas som politiska ställningstaganden. inte nödvändigtvis representerar invandrarverkets eller pä annat sätt en svensk officiell syn på de politiska förhållandena.
Den del av monografin, som beskriver den historiska och politiska bakgrunden, skrevs färdigt under sommaren 1983. Sedan dess har ett antal viktiga händelser ägt rum, men det har inte varit möjligt att låta manuskriptet genomgå kontinuerliga revideringar. Det bör nämnas här att en i Kurdistan belägen nordlig front har öppnats i kriget mellan Iran och Irak. I den irakiska delen av Kurdistan har de båda huvudriktningarna inom den kurdiska gerillarörelsen utvecklat allianser med olika bundsförvanter på den iranska sidan av gränsen. Således har Talalpanis PUK nu ett nära samarbete med Ghassemlous KDP-Iran, medan det irakiska KDP lett av Barzanis söner etablerat ett samarbete med Khomeiniregimen. I Turkiet, slutligen, har ett av militären noga regisserat och kontrollerat allmänt val hållits, vilket lett till bildandet av en civil regering. Någon politisk förändring av betydelse för föreliggande skrift har dock inte kunnat noteras.
I arbetet med monografin har en viktig roll spelats av den referensgrupp, som hjälpt författaren i arbetet. Ett varmt tack för deras deltagande och många råd, synpunkter. förslag och konstruktiva kritik riktas därför till gruppens fyra kurdiska medlemmar: Bahktiar Amin (Irak), Ebrahim Djourabcki och kollegor (Iran), Novin Harsan (Syrien) och Ferda Turan (Turkiet). Många andra personer, kurder och svenskar, har på olika sätt bistått både författaren och redaktören i arbetet med monografin. Det vore ogörligt att räkna upp dem alla men på detta sätt vill vi framföra vårt kollektiva tack.
Monografin innehåller en omfattande käll- och litteraturförteckning till hjälp för dem, som vill sätta sig djupare in i den kurdiska frågan. Ett viktigt källmaterial för monografin har varit ett manuskript författat av Memo Yetkin på uppdrag av socialstyrelsen. Manuskriptet är ett arbetsmaterial men kan rekvireras av intresserade personer från socialstyrelsen.
Torshälla och Norrköping, januari 1984
Alar Kuutmann (författare) Lars-Gunnar Eriksson (redaktör, SIV)
Land och folkKurd - vem är det?
Rubrikens fråga kan givetvis formuleras om vilken språkgrupp som helst men har en alldeles speciell relevans när det gäller det kurdiska folket. Ty officiellt existerar inga kurder i Sverige eller i något annat immigrationsland. Kurderna är registrerade som turkiska, syriska, irakiska eller iranska medborgare beroende på vilken nationalitet som står angiven i hans/hennes pass. I det land där majoriteten av kurderna lever. Turkiet, existerar de officiellt sett överhuvudtaget inte. 1 Turkiet finns enligt myndigheterna bara turkar, fast en del är mindre värda och kallas då för bergsturkar. I de andra tre "hemländerna» erkänns i varierande grad kurdernas existens och rätten att leva som kurder. En annan fråga som ofta ställs är om kurderna någonsin haft ett eget land. Svaret är, om man med land menar en nationell stat i modern mening och under en längre tidsperiod, nej. Om man däremot med »land» avser ett landområde befolkat med ett etniskt besläktat folk har Kurdistan, »kurdernas land», existerat som sådant i tusentals år. Om man med »land» avser statsbildningar vid olika tillfällen under olika epoker så har det i vad som kallas Kurdistan, precis som i t ex Tyskland och Italien under medeltiden, funnits mer eller mindre självständiga kungar och furstendömen. Om man med »land» me/iarav grupper kontrollerade områden i strid mot den centrala makten så kan historien uppvisa flera exempel på kurdiska stater. Varför finns det då ingen nationell stat kallad Kurdistan ... Alar Kuutmann
Om Kurder
Pocket
Pocket Om Kurder Alar Kuutmann
ISBN 91 7016 463 0 3:e reviderade upplagan Redaktör: Lars-Gunnar Eriksson Fotografier: Bilderna på s 31,38,42, 43, 61,62, 71.72,74, 80. 82,83, 93, 100 är tagna av Ann Eriksson och på s30, 75,79,92,104,111, 112,129, 135, 147, 150, 153, 163, 180, 182 av Georg Kristiansen Sättning: Nova Grafisk Produktion Ab Tryck: LTAB Linköpings Tryckeri AB 1986.643 Utgivare: Statens invandrarverk/SH
PDF
Downloading this document is not permitted.
|