Pirtûkxaneya dîjîtal a kurdî (BNK)
Retour au resultats
Imprimer cette page

ABC om Kurdistan - En personlig redovisning


Weşan : Apec förlag Tarîx & Cîh : 2008, Spanga
Pêşgotin : Rûpel : 90
Wergêr : ISBN : 91-89675-52-5
Ziman : SwêdîEbad : 185 x 190 mm
Hejmara FIKP : Liv. Swe. Tan. Abc. N°7502Mijar : Giştî

ABC om Kurdistan - En personlig redovisning

ABC om Kurdistan - En personlig redovisning

Olof G Tandberg,

Apec Förlag

I mars 1966 var jag med att konstituera den svenska kurdkommittén i Stockholm som var politiskt neutral. Dess huvudsyfte var att ge humanitär hjälp åt den svårt drabbade civil-befolkningen i irakiska Kurdistan.
Efter att ha samlat objektiv information kom svenska kurdkommittén till den bestämda uppfattningen att det i norra Irak bedrevs utplåning genom folkmord - så som begreppet definieras i FN-städgan och i ”Genocide traktatet”. Svenska kurdkommittén begärde att FN och Internationella Röda Korset skulle skicka observatörer till det krigshärjade området samt vädjade om att humanitär hjälp under betryggande skydd snarast skulle ges till åldringar, kvinnor och barn; hjälp i form av mat, medicin, kläder och filtar mm.
Ett nordiskt insamlingsarbete för hu-manitär hjälp till norra Irak gav gott resultat.


Innehåll

Inledning / 8

A – Arkeologi / 9
B – Barzani / 12
C – Cegerxwin / 18
D – Diwån / 20
E – Ekelöf / 22
F - Förnedring och tortyr / 23
G – Ghassemlou / 28
H – Halabja / 32
I - Institut Kurde de Paris / 34
J – Jarmo / 36
K - Kurdistan och kurderna / 37
L - Lausanne-avtalet 1923 / 48
M - Mahabad-republiken 1946 / 50
N – Newroz / 51
O – Oljan / 52
P – Peshmerga / 54
Q – Qazi / 56
R - Resningar och uppror / 60
S - Sévres-traktatet 1920 / 66
T – Talabani / 68
U - Utvandring och flykt / 71
V - Vetekornet i Kurdistan / 73
X – Xenofon / 75
Y – Yezidier / 76
Z - Zin ur ”Mem och Zin” / 78
Å – Återförening / 80
Ä - Ärbarhet / hedersmord / 83
Ö – Öcalan / 84

Litteraturlista / 87


INLEDNING

I mars 1966 var jag med att konstituera den svenska kurdkommittén i Stockholm som var politiskt neutral. Dess huvudsyfte var att ge humanitär hjälp åt den svårt drabbade civilbefolk¬ningen i irakiska Kurdistan.

Bakom kommittén stod representanter för Fredshögskolan, Utrikespolitiska föreningen i Stockholm, Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd, Svenska FN-förbundet, bokförlaget Natur och Kultur, Kurdiska flyktingar i Sverige, Interaction, Örjansgården Agni, Sveriges Studenters FN-förbund och Studentföreningen Verdandi.

Vi valde Märta Hansson till ordförande. Själv blev jag kommitténs vice ordförande.

Efter att ha samlat objektiv information kom svenska kurdkommittén till den bestämda uppfattningen att det i norra Irak bedrevs utplåning genom folkmord - så som begreppet definieras i FN-stadgan och i ”Genocide traktatet”. Svenska kurdkommittén begärde att FN och Internationella Röda Korset skulle skicka observatörer till det krigshärjade området samt vädjade om att humanitär hjälp under betryggande skydd snarast skulle ges till åldringar, kvinnor och barn; hjälp i form av mat, medicin, kläder och filtar mm.

Ett nordiskt insamlingsarbete för humanitär hjälp till norra Irak gav gott resultat. Med generös praktisk hjälp av svenska Röda Korset, Röda halvmånen och stiftelsen Natur och Kultur sändes läkemedel och medicin till ett avsevärt belopp. Kommitténs observatör var styrelsemedlemmen Dr. Selahaddin Rastgeldi som på plats i Kurdistan/norra Irak såg till att hjälpen nådde fram.

Sedan länge har svenska kurdkommitténs arbete övertagits av andra. Men jag är fortfarande engagerad i Kurdistans problem och möjligheter.

Olof G Tandberg
Stockholm, 1Mars 2008

Arkeologi: Zagros mäktiga bergskedja gömmer på många märkliga hemligheter. I grottan Shanidar, nära Erbil, finns rika spår av neandertalare, människans föregångare som levde i Kurdistan för 80 000 år sedan. Fynden i Shanidar-grottan i Irak har daterats till mellersta paleolitikum, d.v.s. äldre stenåldern. Här levde Homo sapiens neanderthaliensis under en varm interglacial tidsperiod mellan två köldperioder.

Neandertalaren tillhörde en sedan länge utdöd föregångare till människan. Fynden visar att neandertalarna inte bodde permanent i grottan utan flyttade beroende på tillgång på föda. Delar av grottan har använts till begravningsplats. En pollenanalys som utförts av arkeologer från Musée de l’Homme i Paris visar att man vid en gravläggning använt mängder av vilda blommor från Zagros-dalarna samt grenar av ek, tall, en och ask. Blommorna hade arrangerats omsorgsfullt och bildade en bädd för att hedra den döde. Mängder av olika blommor hade använts: rölleka, blåklint, tistel, pärlhyacint, stockros och fräken. Möjligen hade urvalet haft en speciell betydelse eftersom flera av dem är medicinalväxter som än i dag används av lokalbefolkningen i området. Kanske var den bortgångne inte enbart ledare. En arkeolog från Columbia-universitetet i New York, som arbetat med utgrävningarna i Shanidar under flera års tid, föreslår att den begravde neandertalaren kan ha varit medicinman eller andebesvärjare. Benrester av djur, verktyg och andra föremål hade lagts ut runt den döde.

Gravarna i Shanidargrottan visar att neandertalarna tog väl hand om sina barn, gamla och sjuka samt gav dem pietetsfulla begravningar.

Fynden bekräftar att neandertalarna var tyngre och mer muskulösa än dagens människa. Skallen var långsträckt och platt. Hjärnans genomsnittliga storlek var 1400 kubikcentimeter, vilket är större än vår. Neandertalaren i grottan levde under mellersta paleolitikum - d.v.s. för omkring 80 000 år sedan. Shanidargrottans neandertalare torde ha varit hland de första urmänniskorna i Främre Asien och Europa.

Arkeologer visar att neandertalarna huvudsakligen levde på kött från vilda djur. De anpassade sig aldrig till annan föda. Under klimatförändringarna med allt längre vintrar och allt mindre tillgång på föda - vilda djur - minskades efter hand neanderthalarnas möjligheter att överleva.

Zagrosbergen undgick istidens värsta prövningar och klimatet var kyligare och torrare än i dag. Långt efter att neandertalarna försvunnit från Kurdistan förbättrades klimatet. Växtligheten ökade bl.a. med en vildväxande föregångare till vår tids vete.
Vegetationen uppmärksammades av jägare och samlare som började dra nytta av det vilda vete och korn som växte naturligt i dalgångarna. Någon upptäckte att det vilda vetet hade mogna korn som var ätbara och att tillgången på vete ökade om man sådde korn genom att använda rotgrävningspinnar som man funnit i tidiga kurdiska jordbruksområden.

Det tog lång tid - kanske tiotusentals år - innan den tidiga människan hade utvecklat bättre redskap för sådd och skörd och lärt sig hur man kunde inhägna får, kanske i en ravin, för att så småningom börja driva fårskötsel. Det är ingen tillfällighet att det är får och vete som blivit viktiga basfödoämnen i Mellanöstern.

De tidiga människorna hade härigenom lärt sig att kontrollera tillgången på föda. Därigenom möjliggjordes permanent bosättning, något som styrks av utgrävningen i Jarmo. Fynden bekräftar tidig odling av enkrons- och emmervete. Fortfarande kan man i oländiga delar av de kurdiska bergen finna den vildväxande föregångaren till vetesorten: Tritium dicoccoides.
Det är hög tid att få till stånd ett systematiskt arkeologiskt arbete i Arbil som är en av vår civilisations äldsta städer med ett mäktigt citadell som varit kontinuerligt bebott i mer än 8000 år.

Den väldiga romerska stadsmuren i Aida (Diyarbakir) är 17 meter hög, fyra meter bred och fem kilometer lång. Den är byggd av basalt och försedd med torn och citadell och är ett annat exempel på arkeologiska skatter som tillsamman med Arbils citadell borde ingå i Unescos världsarvslista.

Mycket tyder på att Zagrosbergen fortfarande har rika lämningar, bl.a. från den rika fornpersiska kulturen. I Kurdistan finns gravlämningar från den tid då Abraham och hans hustru Sakai ”drog ut tillsammans från det kaldeiska Ur” (1 Mos. 11:31).
Mer information om hebréerna och andra tidiga bosättare kan man få genom Kurdistans Tell som är namnet på de högar av söndervittrat material vilka förekommer över hela landet.

Genom en kartläggning kunde arkeologer genom att tålmodigt sikta i de viktigaste ”Tell” få fram benrester, delar av verktyg och sädeskorn. Efter tidsbestämning kunde fynden vittna om tidig bosättning och ge oss ytterligare informationer från Kurdistans rika forntid.

Barzani, Mulla Mustafa, (1903 - 1979) var en legendarisk irakisk-kurdisk ledare som okuvligt kämpade för Kurdistans fri- och rättigheter. Han gavs namnet Mulla som betyder ”herre” eller ”mästare” men inte har någon religiös innebörd - låt vara att ordet mulla också har en religiös betydelse som ”lärare”.
Genom sin familjs ledande position i Barzaniklanen utsågs Mustafa Barzani 1930 att leda förhandlingar med central-administrationen i Bagdad att försöka förverkliga segermakternas löften om ett autonomt Kurdistan.

Fördraget i Lausanne (1923) som på turkiskt initiativ ersatte Sévres-traktatet från år 1920 fastslår tillkomsten av tre nya arabstater men nämner inte med ett ord om utlovad lokal självstyre för armenier och kurder. De irakiska kurderna protesterade och gjorde uppror 1933 och 1943. Dessa slogs ner av den arabisk-brittiska armén och brittiskt flyg. År 1945 utbröt ett nytt kurd- uppror i Barzaniområdet. Mulla Mustafa Barzani maste ge vika pa grund av dalig utrustning och dålig organisation.

I september 1945 lämnade Barzani Irak. Med 10 000 man, varav 3 000 peshmergas, vandrade Barzani 1946 över gränsen till Iran och erbjöd sina tjänster till Mahabad. Här förbereddes en all-kurdisk republik. Mustafa Barzani utnämndes till en av republikens fyra generaler ansvarig för Bokan - Saqqiz fronten. (För mer läsning om republiken se Mahabad och dess president Qasi Mohammed).

När Shahens trupper krossat Mahabad-republiken bad Barzani den brittiska militärledningen om fri lejd för sig och sin trupp för att kunna återvända till Irak. Britterna ville inte ge truppen någon garanti. Mustafa Barzanis äldre bror Sheik Ahmed, som ledde de icke vapenföra, fick återvända till Irak under försäkran att gruppen inte skulle delta i någon beväpnad konflikt mot Baghdad-regimen, ett löfte som fullföljdes. Mustafa Barzani och hans män vandrade trots snö och svår kyla genom bergsområdet mellan Irak och Iran. Marschen pågick under 18 månader på iransk mark. Kurderna anfölls av den iranska armén och av flygplan. Barzani nådde oskadd sitt hem i mitten av april.

.....


Olof G Tandberg,

Georg Kristiansen

ABC om Kurdistan
- En personlig redovisning

Apec

Apec Förlag
ABC om Kurdistan
- En personlig redovisning
Olof G Tandberg,
Georg Kristiansen

ABC om Kurdistan
© Text: Olof G Tandberg
© Foto: Georg Kristiansen
Grafisk form: Apec Förlag
Tryck: Apec Tryck AB, Stockholm, 2008
ISBN: 91-89675-52-5

Apec Förlag AB
Box: 8121
163 08 Spånga / Sweden
E-post: apec.t@telia.com
www.apec.nu

ABC om Kutdistan
- En personlig redovisning

Detta är kungsvägen,
Persernas
som går genom vinter
till den Bördiga Halvmånen
och därifrån åter uppåt
I mitt land, till Stjärnan som
finns i bågen
in i en ny vinter.
Där vill jag höra bäckarna tiga
bergsbäckarna
blott för att åter kunna höra
dem sorla...

(ur ”Diwän över Fursten av Emgiön” av Gunnar Ekelöf)

PDF
Destûra daxistina; vê berhêmê nîne.


Weqfa-Enstîtuya kurdî ya Parîsê © 2026
PIRTÛKXANE
Agahiyên bikêr
Agahiyên Hiqûqî
PROJE
Dîrok & agahî
Hevpar
LÎSTE
Mijar
Nivîskar
Weşan
Ziman
Kovar