|
FÖRORD
Sverige har under det senaste årtiondet tagit emot alltfler flyktingar och invandrare bl a från Mellersta Östern. Många som i sitt arbete kommer i kontakt med dessa invandrare har uttryckt önskemål om att få information om de olika etniska grupperna.
Det finns 6 000 kurder i Sverige och de tillhör inte numerärt de större invandrargrupperna. Behovet av information om gruppen är emellertid stort inte minst på grund av att kurderna har en kultur som avsevärt skiljer sig från den svenska. Ett annat - kanske ännu viktigare faktum -som också påverkar kurdernas liv i Sverige, är att de i sina hemländer är en både ekonomiskt, kulturellt och militärt förtryckt minoritet. Detta trots att det totalt finns mellan 18 - 20 miljoner kurder i främst Turkiet, Irak, Iran och Syrien.
Sverige har tagit emot kurder från de ovan nämnda länderna som politiska flyktingar och detta innebär givetvis ett politiskt ställningstagande från svensk sida. Socialstyrelsen har inte tagit ställning till innehållet i denna skrift utan detta står helt för författaren.
Skriften har på uppdrag av socialstyrelsen skrivits av Memo Yetkin, själv kurd från Turkiet. Han har under arbetets gång haft kontakt med olika kurdiska grupper och föreningar, vilket var en förutsättning för uppdraget.
Materialet har redigerats på socialstyrelsen. Stora nedskärningar har gjorts. Det gäller särskilt avsnitt III. Trots detta har materialet blivit ganska omfattande.
Om man försöker sätta sig in i den situationen att man som svensk invandrare i ett annat land skulle redogöra för Sverige och Europa ur olika aspekter, historiskt, befolkningsmässigt, språkligt, kulturellt, etc. förstår man kanske svårigheten att begränsa sin information. Materialet får också ses mot den bakgrunden att kurderna i sina hemländer är förbjudna att överhuvudtaget publicera något om kurderna eller på det kurdiska språket.
Arbetet med skriften har dragit ut på tiden och det visade sig under arbetets gång att den skulle bli mer djupgående och därför också mer omfångsrik än vad som hade planerats. Invandrarverket har därför under tiden publicerat en monografi om kurder. I arbetet med den har socialstyrelsens arbetsmaterial använts som källmaterial. Föreliggande skrift vänder sig främst till dem som på grund av t ex sitt arbete har behov av en mer fördjupad information om kurdernas bakgrund.
Socialstyrelsen, Byrå S 1
mars 1984
Författarens förord
För några år sedan fick jag i uppdrag av Socialstyrelsen att skriva en rapport om kurderna. Skriften skulle inte omfatta mer än 50 sidor. Den skulle vara informativ, objektiv och lättläst. Men redan från början märkte jag att det var svårt att skriva allsidigt om kurderna i den givna ramen. Det dröjde därför länge innan den blev klar.
Att själv vara kurd och skriva objektivt om kurderna var inte lätt, eftersom det för mig fanns en given objektiv ram, nämligen:
- det finns ett folk som kallas "kurder"
- de bor i ett område som kallas "Kurdistan"
- de har som alla andra folk rätt till en "självständig stat”.
Inom den objektiva ramen försöker jag med denna skrift informera läsaren. Det är inte meningen att skriften ska ge läsaren djuptgående kunskaper om olika aspekter. De olika aspekterna behandlas kanske inte på samma nivå. Detta beror främst på bristande litteratur. Just den bristen är också orsaken till att vissa sifferuppgifter är gamla (huvudsakligen de som rör ekonomin).
För att skriften ska vara lättläst placerade jag hänvisningarna sist i boken.
Skriften vill belysa dels kurdernas svåra situation i Kurdistan, dels de problem som de möter här i Sverige. För att nå detta syfte är rapporten skriven på ett kritiskt sätt. Det är möjligt att den kritiska prägeln strider mot olika gruppers uppfattning. Dessa grupper är:
1) Regeringarna som förtrycker kurderna.
2) Vissa kurdiska organisationer som har olika lös ningar på den kurdiska frågan.
3) Vissa svenska myndigheter som handlägger kurdiska ärenden.
Jag är medveten om den språkliga bristen i boken men hoppas att den ändå blir förstådd.
Memo Yetkin
I Mellersta Östern
I Mellersta Östern bor idag ca 250 miljoner människor fördelade på ett 20-tal statsbildningar. Språkligt är dessa människor uppdelade i semitisk-, iransk- och turkisktalande befolkningar. För att man ska kunna förstå det kurdiska folkets situation och problem i Mellersta Östern idag, måste man göra en kort överblick över hela områdets historiska, kulturella, sociala och politiska utveckling.
1 Historik
Historiskt kan man härleda den europeiska civilisationen till Mellersta Östern, till Nilens och Eufrat-Tigris* stränder. Eufrat och Tigris flyter bland annat genom Kurdistan. Nomader, som levt på de stora, torra stepperna, tvingades flytta när steppen gradvis förvandlades till öken. De sökte sig då till de fortfarande fuktiga och be-boeliga floddalarna. Befolkningarna utvecklade i dessa floddalar två revolutionerande framsteg: att leva av jordbruk istället för av jakt och att bli bofasta och leva i stora samhällen.
Dessa civilisationer utvecklades under mer än 3.000 år till flera mycket högt stående statsbildningar: det assy-riska, det babyloniska, det mediska och det persiska riket.
Först på 300-talet f Kr utsattes Mellersta Östern för kulturell påverkan från Europa genom att Alexander den store från Grekland invaderade Främre Asien. Det grekiska riket efterträddes av det romerska. Dessa båda riken dominerade Mellersta Östern i 900 år. Man skall emellertid inte glömma att denna dominans huvudsakligen gällde karavanvägar och städer i närheten av karavanvägarna. Gränsen för den greko-romanska dominansen gick under alla dessa år vid de höga bergen och de stora öknarna som behärskades av nomader. På 600-talet e Kr försvagades det romerska riket ...
| 
