La bibliothèque numérique kurde (BNK)
Retour au resultats
Imprimer cette page

Små Slavar


Auteur : Mahmut Baksi
Éditeur : Författares Bokmaskin Date & Lieu : 1976, Stockholm
Préface : Pages : 128
Traduction : ISBN : 91 7328 013 5
Langue : KurdeFormat : 115x190 mm
Code FIKP : Liv. Swe. Bak. Sma. N° 917Thème : Général

Présentation
Table des Matières Introduction Identité PDF
Små Slavar

Små Slavar

Mahmut Baksi

Bokmaski

Invandrarbarnen försökskaniner”
Försökskaniner 1 detta experiment är turkiska invandrarbarn i skolåldern, skriver Baksi i »Små slavar» om den nuvarande undervisningssituationen i skolorna.
»Oe är utsatta för olika slags förtryck från både skolans och föräldrarnas sida. Mobbning, övermänskliga krav m m hör till deras dagliga liv. Deras umgänge med svenska barn försvåras bl a genom kulturella olikheter och språksvårigheter.
I hemmet har de inte samma värde som de vuxna familjemedlemmarna. P g a föräldrarnas okunnighet får de ofta dålig näring. De kläs inte som sina skolkompisar från andra länder och deras föräldrar har ofta ingen tid över för att hjälpa dem med deras problem.
Därtill kommer den svåra uppgiften att vara försökskanin åt Skolöverstyrelsen. De i många fall okunniga, obehöriga invandrarlärarna får till uppgift att undervisa dem i deras modersmål. Deras undervisning är helt oplanerad. Barn från olika klasser deltar samtidigt i den. Lärarna har varken tids-eller undervisningsschema att gå efter.»
»Att pruta på barns grundläggande rättigheter är en mycket omänsklig handling.»
(ur Små slavar)



SMÅ SLAVAR

-Vad heter du ?
- Ahmet, magistern
- Och du ?
- .....
- Jag frågar dig, min son. Vad heter du?
- Magistern, säger Ayse, han kan inte höra så bra.
- Kan han inte höra så bra ?
- Nej, magistern, säger Ali, och jag kan inte se så bra.
- Jaså, på det viset, och vad heter du?
- Musa.
- Musa, min son, varför skriver du me din vänstra hand ?
- Halva min hand är borta, magistern.
- Åh, du... du Ferhat. Varför sitter du i klassrummet med mössan på ?
- Magistern, säger Kezban, han ar flint skallig.



FÖRORD TILL ANDRA UPPLAGAN

Boken Små Slavar fyller två år. Under dessa två år har antalet små slavar ökat. En del nya små slavar har fötts här, andra har kommit utifrån Många små slavar har också under denna tid gått in i de stora slavarnas armé: utan hopp,utan fram tid, utan språk...

När jag nu ger ut den andra upplagan av Små Slavar vill jag genom att ge mer material fortsätta att kämpa för små slavarnas rättigheter i Sverige.

Man undrar varför de svenska myndigheterna vill göra invandrarbarnen halvspråkiga socialt handikappade och outbildade ?

Jag tror det beror på att de svenska makthavarnas intresse av invandrare framförallt begränsar sig till deras arbetskraft.Man kan vara stum, politiskt omedveten och socialt förstörd men man kan ändå arbeta som städare, di skare eller robot i den svenska industrin. Därför att invandrarna i de svenska makthavarnas ögon inte är människor utan i första hand arbetskraft, är det inte så konstigt att man inte ger dem demokratiska , sociala och kulturella rättigheter. Man vill inte heller att invandrarna ska bli medvetna om sin omänskliga och förnedrande situation.

Man bör inte glömma att en invandrararbe-tare och ett invandrarbarn som behärskar svenska och sitt eget modersmål bra och har utvecklat ett politiskt medvetande kan bli farligt för makthavarna i det här landet. Det är därför de svenska myndigheterna när det gäller invandrarnas utbildning har handlat medvetet. Svenskt kapital behöver outbildad arbetskraft och kan inte ständigt fylla på behovet utifrån med vuxna invandrare. Rekryteringen kan istället ske på hemmaplan, tack vare de halvspråkiga,halvt förstörda och helt omedvetna invandrarbarnen. De klarar ändå inga andra jobb.

För att ge ett konkret exempel vill jag citera en invandrarkonsulent från en svensk förortskom-mun , som jag träffade i maj 1976:

"För att bli invandrar lärare krävs det bara att man kan svenska och sitt eget språk.några andra papper frågar man inte efter när man anställer lärare för invandrarbarn. "

Fram till nu har kommunerna anställt hemspråklärarna. Som SÖ säger har det varit köparnas marknad. I och med att tjänsterna har varit kommunala har det inte ställts några krav på behörighet. Den som har varit intresserad av att söka en tjänst har kunnat få den.

Sedan jag skrev min första artikel i april 1974 i DN ,då jag tog upp invandrarbarnens problem har en del hänt på området.

Då anklagades jag för att jag krävde att invand-rarlärarna skulle ha utbildning och att invandrarbarnen skulle få undervisning på sitt eget språk de första tre åren.

Idag finns det några sådana lågstadieklasser. Men lärarfrågan är ännu idag olöst. Man har redan beslutat att de som arbetat tre år som invand rarlärare ska ges företräde till tjänst som hemspråkslärare. Det betyder alltså att alla okunniga, outbildade, ja även analfabeterna ska få behålla sina tjänster. Och fortfarande är inte hem-språksundervisningen inte obligatorisk utan frivillig. Det innebär att många barn ändå inte kommer att lära sig sitt modersmål.Också det är en garanti för att många invandrarbarn i framtiden kommer att bli halvspråkiga diskare och städare.

Mahmut Baksi
Oktober 1976



Förord

Utbildningssituationen i Sverige för invandrarbarnen från u-länderna är katastrofal. Det vore därför en allvarlig brist på poUtisk medvetenhet hos de svenskar som anser sig vara progressiva att inte ta upp problemet , föra ut det till allmänhetens kännedom och försöka finna lösningar på det.

Alla borde få veta och förstå hur det speciella svenska samhällssystemet förtrycker dessa små slavar. Hur barnen genom metoder som assimilering, psykiskt förtryck och dålig utbildning utvecklas till små robotar.

Att inte ta upp frågan är detsamma som att acceptera myndigheternas politik när det gäller invandrarbarnen. Den som tiger är därför själv medansvarig.

Landets ansvariga ledare, som tycks ha förlorat sina mänskliga känslor och handlar i sin egen klass'intressen, måste fås att första ° under vilka svåra levnadsförhållanden de sma slavarna lever här i landet. Och de måste också förstå att det finns människor som ställer upp på de små slavarnas sida.

Jag har skrivit flera artiklar om det här problemet och förklarat det utförligt om och om igen. Jag har tvingat mig själv att följa upp frågan och jag fortsätter att kämpa för att problemet ska kunna lösas till de här små slavarnas bästa.

.....




Fondation-Institut kurde de Paris © 2021
BIBLIOTHEQUE
Informations pratiques
Informations légales
PROJET
Historique
Partenaires
LISTE
Thèmes
Auteurs
Éditeurs
Langues
Revues